15 – 29 september 2019

page1image416stilleben med krukor och melon

 

Sven Hugo Persson (f 1948) är, förutom känd teaterman, målare. Så här presenterar han sig:”Jag ritade och målade mycket intensivt redan som litet barn. Min syster gav mig en låda oljefärger när jag var tolv och jag var duktig i teckning. Varför jag slutade efter tonåren vet jag inte. Men för arton år sedan började jag måla igen och det blev ett allt mer uppslukande intresse och behov. Självstudier vidtog, men också kurser hos konstnärer som uppmuntrade mig. Museibesök, konstböcker, studier direkt ute i naturen. Då arbetade jag som dramaturg på Dramaten. Teater är ju en utpräglat social syssla, hela tiden samarbete, diskussion, jämkning, publikmöten och anpassning till andras konst- närliga vilja. Kanske blev måleriet åter en tillflykt som i barndomen, framför staffliet är det jag ensam som fattar besluten. Vad som finns kvar från teater och kulturjournalistik är – tror jag – viljan att nå en publik, att i någon mening vara begriplig. Jag har målat stilleben och annat, men mest landskap. Inte minst har det skånska landskapet inspirerat, alltifrån backarna på Österlen till stränderna och ängarna i Skanör där jag nu bor halva året.

Ibland målar jag mycket snabbt. Lika ofta målar jag över och ändrar och arbetar vidare tills jag når – ja, vadå? En särskild koncentration, ett stämningsläge, något som inbjuder till kontem- plation och förundran. Profana altartavlor kan man kalla det. Jag räds icke det vackra eller ens det idylliska. Men ofta har åskådare sagt sig se något hotfullt bland träden i en bild av en park eller en oro i jagande moln – det finns i mitt måleri i bästa fall något bortom min egen kontroll, något som jag ibland hittar intuitivt.”

www.svenhugopersson.compage1image17576

kvällsljus
självporträtt läs mer